Irakiskt val präglas av sjunkande förtroende för politiskt system
Irak genomför parlamentsval under tisdagen i en kontext av minskat förtroende för det politiska systemet som etablerades efter 2003 års invasion. Valet betraktas av analytiker som en indikator för legitimiteten hos det nuvarande styrelseskicket.
Valprocessen och kandidater
Totalt 7 744 kandidater tävlar om 329 parlamentsplatser, varav 83 reserveras för kvinnor enligt det gällande kvoteringsystemet. Bland de framträdande kandidaterna återfinns tidigare premiärministern Nouri al-Maliki och nuvarande premiärministern Mohammed Shia al-Sudani, som söker en andra mandatperiod.
Sunnimuslimerna representeras främst av partiet Taqaddum under ledning av parlamentets talman Mohamed al-Halbousi, medan kurdiska intressen företräds av Kurdistans demokratiska parti och Patriotiska unionen av Kurdistan.
Flera Iranstödda shiamiliser deltar genom affilierade politiska partier, inklusive Kata'ib Hizbollah-milisen via Harakat Huqouq och Sadiqoun-blocket under Qais al-Khazali. Båda organisationerna är terrorklassade av USA.
Systemutmaningar och legitimitetsproblem
Det så kallade muhasasa-systemet, infört av USA för att säkerställa proportionell representation mellan etniska och religiösa grupper, möter växande kritik. Systemet stipulerar att parlamentets talman ska vara sunnimuslim, premiärministern shiamuslim och presidenten kurd.
Kritiker menar att systemet bidrar till korruption och att grupplojalitet prioriteras framför nationella intressen. Den inflytelserike shialedaren Muqtada al-Sadr har uppmanat sina anhängare att bojkotta valet i protest mot systemet.
Valintegritet och deltagande
Valmyndigheterna har diskvalificerat 848 kandidater, ofta med otydliga motiveringar som påstådda förolämpningar av religiösa ritualer. Utbredda anklagelser om korruption och röstköp har präglat valprocessen.
Valdeltagandet har sjunkit kontinuerligt sedan 2005, från höga nivåer till endast 41 procent 2021. Experter förutspår potentiellt ännu lägre deltagande, reflekterande medborgares minskade förtroende för det politiska systemet.
Strukturella utmaningar för framtida regering
Den nya regeringen kommer att konfronteras med betydande utmaningar, inklusive hantering av paramilitära grupperingar som fått ökad makt efter kampen mot IS. Många av dessa grupper har nära kopplingar till Iran, vilket skapar spänningar med USA som pressar för avväpning.
Socioekonomiska problem som arbetslöshet, bristfälliga offentliga tjänster och återkommande strömavbrott trots omfattande oljetillgångar utgör centrala frågor för väljarna. Regeringen måste också förhindra att korruptionsanklagelser leder till oroligheter liknande massdemonstrationerna 2019-2020.
Regeringsbildningen förväntas bli utdragen, med förhandlingar mellan olika fraktioner som historiskt tagit månader att slutföra.