Iraks parlamentsval präglas av lågt förtroende för det politiska systemet
Irak genomför parlamentsval under tisdagen i en kontext av minskande förtroende för de politiska institutionerna och det system som etablerades efter 2003 års amerikanska intervention.
Valprocessen och kandidater
Väljarna ska utse 329 parlamentsledamöter bland totalt 7 744 kandidater från olika religiösa grupperingar och politiska partier. Enligt det gällande systemet reserveras 83 platser för kvinnor.
Bland de framträdande kandidaterna för shiamuslimska väljare finns tidigare premiärministern Nouri al-Maliki och nuvarande premiärministern Mohammed Shia al-Sudani, som söker en andra mandatperiod. För sunnimuslimerna kandiderar främst partiet Taqaddum under ledning av parlamentstalman Mohamed al-Halbousi.
De kurdiska partierna representeras av Kurdistans demokratiska parti, som eftersträvar en större andel av oljeintäkterna för den kurdiska regionen, samt rivalen Patriotiska unionen av Kurdistan.
Institutionella utmaningar
Valet äger rum mot bakgrund av utbredda korruptionsanklagelser och 848 diskvalificerade kandidater. Valmyndigheterna har motiverat diskvalifikationerna med olika skäl, inklusive påstådda förolämpningar av religiösa ritualer eller väpnade styrkor.
Valdeltagandet har minskat kontinuerligt sedan 2005. År 2021 deltog endast 41 procent av de röstberättigade, och experter förutspår ett ännu lägre deltagande i årets val.
Muhasasa-systemets konsekvenser
Det amerikanska kvoteringssystemet muhasasa, som tilldelar specifika roller baserat på etnisk och religiös tillhörighet, möter växande kritik. Enligt systemet ska parlamentstalmannen vara sunnimuslim, premiärministern shiamuslim och presidenten kurd.
Systemet kritiseras för att bidra till korruption, maktfördelning mellan elitgrupper och för att prioritera grupplojalitet framför nationella intressen. Många bedömare menar att det försvårar politiska reformer och förstärker samhällsklyvningarna.
Den inflytelserike shialedaren Muqtada al-Sadr har uppmanat sina anhängare att bojkotta valet i protest mot systemet, vilket enligt analytiker kan undergräva den nya regeringens legitimitet.
Strukturella reformbehov
Den nya regeringen står inför betydande utmaningar, inklusive arbetslöshet, bristfälliga offentliga tjänster och återkommande strömavbrott trots landets omfattande oljeresurser.
Samtidigt måste myndigheterna hantera paramilitära grupperingar som stärkts efter kampen mot IS, varav många har kopplingar till Iran. USA har utövat påtryckningar för avväpning av dessa grupper.
Regeringsbildningen förväntas bli komplex och tidskrävande, likt efter föregående val då det tog närmare sex månader att enas om en premiärminister.