Regeringens återvandringsreform träder i kraft 2025

Från årsskiftet införs ett nytt ekonomiskt stöd för frivillig återvandring. Bidraget uppgår till 350 000 kronor för enskilda personer och maximalt 600 000 kronor för familjer. Reformen har väckt debatt både bland kommuner och inom målgruppen själv.

Kommunal motstånd mot reformens genomförande

Ett flertal svenska kommuner har valt att inte medverka i genomförandet av återvandringsreformen. Kommunalrådet Roland Boman i Jokkmokk förklarar kommunens ställningstagande: "Vi har inget behov av att människor flyttar härifrån. Vi har i stället ett stort behov av att människor flyttar hit och börjar arbeta."

Stockholms kommun är bland de som vägrat samarbeta kring reformens implementering. Motståndet grundar sig främst på lokala arbetsmarknadsbehov och demografiska utmaningar.

Politiska motiv och utredningsunderlag

Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling motiverar reformen med att den riktar sig till personer som "inte klarar av att integreras, utan lever i ett långvarigt utanförskap". Enligt partiet skulle bidraget vara kostnadseffektivt på längre sikt.

Regeringens egen utredning visade dock på begränsade effekter av liknande program i Danmark. Utredaren varnade för att bidraget kunde signalera att målgruppen är oönskad och därmed motverka integrationsprocesser.

Målgruppens inställning enligt opinionsundersökning

Järvaveckans senaste opinionsundersökning visar en komplex bild av attityderna. Medan en majoritet av svenskarna är negativa till återvandringsbidraget, är personer födda utanför Europa mer positiva, särskilt de som bor i socialt utsatta områden.

Enligt undersökningen är 27 procent av de som är födda i Sverige positiva till bidraget, jämfört med 42 procent bland personer födda utanför Europa.

Praktiska överväganden och familjefaktorer

Ahmed Abdirahman från Järvaveckan analyserar att den senaste decenniets förändringar inom migrationspolitiken skapat osäkerhet. "De som bara har varit här några år lever med stor osäkerhet om vilka lagar som kommer att förändras", konstaterar han.

För många i målgruppen framstår familjeanknytning som den avgörande faktorn snarare än det ekonomiska stödet. Haben Zeremariam, bosatt i Rinkeby, uttrycker att familjeband väger tyngre än ekonomiska incitament i beslutsprocessen.

Reformens implementering och framtida utvärdering

Reformen träder i kraft vid årsskiftet och kommer att administreras av berörda myndigheter. Regeringen har inte presenterat några specifika måltal för antalet personer som förväntas nyttja bidraget.

Den långsiktiga effekten av reformen återstår att utvärdera, särskilt med hänsyn till de varningar som framförts av regeringens egen utredning och de danska erfarenheterna av liknande program.