Secondhandmarknaden riskerar att bli nytt snabbmode
Secondhandindustrin har genomgått en explosiv tillväxt, men låga priser riskerar att locka konsumenter till överdriven konsumtion av produkter som aldrig används.
Strukturella utmaningar för hållbar konsumtion
Secondhandhandeln, som länge betraktats som det klimatsmarta alternativet för textilkonsumtion, påverkas nu av samma slit-och-släng-kultur och trendcykler som traditionell detaljhandel. Marknadsanalys visar att trendigt snabbmode dominerar andrahandsmarknaden, medan secondhandföretagare rapporterar om betydande mängder oanvända plagg med ursprungliga prislappar.
Enligt Finsk handel köper nästan 20 procent av konsumenterna som handlar begagnade kläder plagg som aldrig används. En undersökning genomförd av tori.fi indikerar att personer som köper begagnade kläder tenderar att köpa fler plagg än de som köper nytt, drivet av lägre priser.
Expertanalys av konsumtionsmönster
Emilia Gädda, ledande expert på hållbarhet och cirkulär ekonomi vid Suomen tekstiili ja muoti, understryker att secondhandhandel i sig är positivt då det förlänger produkters livscykel. Problematiken ligger snarare i konsumentattityder och köpbeteenden.
"Konsumenten måste fundera om den köper något på grund av ett behov eller för skojs skull, oberoende om det handlar om nya eller begagnade produkter", konstaterar Gädda.
Enligt Gädda påverkar klädindustrins produktionsvolym direkt secondhandmarknadens struktur, eftersom kontinuerlig överproduktion av nya kläder skapar ett konstant flöde till andrahandsmarknaden.
Politiska styrmedel och branschansvar
Vissa secondhandföretagare har implementerat förbud mot försäljning av snabbmode som protest mot ohållbar klädproduktion. Gädda betonar dock att ansvaret inte enbart kan ligga på secondhandbranschen.
"Vi måste ha politiskt beslutsfattande som stöttar besluten och företagen som producerar kläderna måste ta sitt ansvar", framhåller hon.
Kvantitativa mått på överkonsumtion
Pia Polsa, biträdande professor i marknadsföring vid Hanken, definierar överkonsumtion utifrån användningsfrekvens och ekonomiska utgifter. Enligt hennes analys behöver en person i Finland 85 klädesplagg, medan resterande konsumtion klassificeras som överkonsumtion.
Polsa påpekar att även secondhandhandel kan ha negativ miljöpåverkan genom transportkostnader och att låga priser kan stimulera onödig konsumtion.
Konsumtionskultur som identitetsskapare
Överkonsumtionen av secondhandkläder reflekterar enligt Polsa en djupare konsumtionskultur där individer sedan 1980-talet bygger sin identitet på konsumtion snarare än produktion och arbete.
"Det spelar ingen roll om man köper secondhand eller nytt, för det kan slå över i båda fallen", konstaterar hon.
Analysen indikerar att strukturella förändringar inom både politik och industri krävs för att säkerställa att secondhandmarknaden behåller sin funktion som hållbart konsumtionsalternativ.