Svenska Yles litteraturpris: Mia Francks roman om familjeseparation
Författaren Mia Franck är nominerad till Svenska Yles litteraturpris 2025 för romanen "Sista paret ut", som behandlar en familjs upplösning under 1970-talet. Verket baseras på författarens egen familjehistoria och belyser skilsmässoprocesser ur ett samhällsperspektiv.
Litterär bearbetning av personlig historia
Romanen skildrar äktenskapet mellan Liz och Henrik år 1976, när paret står inför separation efter fjorton år tillsammans. Franck har varit öppen med att berättelsen bygger på hennes egen familjs upplevelser, vilket gjorde skrivprocessen särskilt utmanande.
"Att skriva den här berättelsen var svårt på alla sätt, eftersom det kom så nära. Oftast brukar jag kunna skriva i något slags flöde. Men när jag skrev Sista paret ut fick jag ta pauser väldigt ofta", förklarar Franck.
Metodisk ansats och narrativ struktur
För att säkerställa historisk korrekthet genomförde författaren omfattande efterforskningar i tidens tidningar och tidskrifter. Verket använder en polyfon berättarstruktur där olika röster kommer till tals, inklusive föräldrar, grannar och arbetskamrater.
"Jag har snarare tänkt på det här med rättegång och vittnen. Poängen med vittnen är ju att de kan tala om det de ska vittna om, men förr eller senare börjar de tala om sig själva", säger Franck om sin narrativa metod.
Samhällskontext och barnperspektiv
Läsarjuryn framhåller att romanen placerar den privata krisen i en bredare samhällskontext, där etablerade könsroller och sociala normer genomgår förändringar under 1970-talet. Särskild uppmärksamhet riktas mot barnens situation i skilsmässoprocesser.
Barnen i berättelsen förblir anonyma och röstlösa, vilket enligt Franck speglar deras faktiska position i rättsprocesser: "Visserligen handlar skilsmässan om dem, men å andra sidan absolut inte."
Kulturpolitisk betydelse
Svenska Yles litteraturpris utgör en viktig del av den offentliga kulturpolitiken för att stödja svenskspråkig litteratur. Francks nomination belyser hur personliga berättelser kan bidra till förståelsen av samhällsförändringar och familjepolitiska frågeställningar.
Priset beslutas genom allmän omröstning, vilket ger medborgarna direktinflytande över kulturella utmärkelser inom den offentliga sektorn.